Kunskapsportal

Att genomföra ett modelleringsprojekt

Modelleringsprojekt kan genomföras på många olika sätt och detta har traditionell varierat mycket bland olika modellerare vilket har gjort det svårt att granska modelleringsarbetet och den resulterande modellen. I denna inläggsserie presenteras de huvudsakliga delmomenten inom ett modelleringsprojekt och deras innehåll kortfattat. Det presenteras också hur en modellerare bör gå tillväga för att enligt god modelleringssed (GMS) säkerställa att en bra modell tas fram som klarar av att nå en beställares mål under strukturerade och transparanta förhållanden.

Generella databehov och datainsamling

Olika typer av modelleringsprojekt ställer olika krav på vilka data som behövs och med vilken tidsupplösning denna data behöver finnas tillgänglig för att en framtagen modell ska kunna leverera tillfredsställande simuleringsresultat för att nå målet med modelleringsstudien. I denna inläggsserie ges en kort generell introduktion till olika typer av data och information som behöver samlas in inför och under ett modelleringsprojekt.

Databehov för specifika modelleringsprojekt

I detta inlägg görs en kort presentation av några vanliga typer av modelleringsprojekt och vilken typ av modell som krävs för att undersöka frågeställningarna bakom projektet. Vilka mätdata som behöver samlas in och med vilken tidsupplösning presenteras och det lämnas också rekommendationer om hur olika typer av data bör samlas in.

Dataanalys och bearbetning

Den enskilt viktigaste delen i ett modelleringsprojekt är de data som samlas in och kvaliteten på den resulterande modellen och dess förmåga att beskriva reningsverkets funktion är ytterst beroende på kvaliteten på den data som har samlats in. I denna inläggsserie lämnas en kort introduktion till hur data kan analyseras för att detektera och isolera fel och hur data kan bearbetas för att korrigera för eventuella felaktigheter i data.

Att sätta upp en reningsverksmodell

Att sätta upp en modell av ett reningsverk innebär att beslut behöver tas om vilka olika delmodeller som ska kopplas samman och med vilken noggrannhet olika processer behöver beskrivas för att uppnå syftet med modelleringsprojektet. I denna inläggsserie presenteras hur en modellerare bör gå tillväga för att systematiskt sätta upp en reningsverksmodell och vilka aspekter modelleraren måste ta hänsyn till när modellen ska konstrueras.

Karaktärisering av avloppsvatten

Karaktärisering av avloppsvatten är processen att omvandla olika typer av mätdata, så som exempelvis COD och kväve, till så kallade tillståndsvariabler som används inom de olika processmodellerna för att beskriva olika processer. Karaktäriseringsprocessen styr exempelvis hur stor andel av det organiska materialet som är biotillgängligt och hur stor andel som är inert inom aktivslamprocessen. I detta inlägg presenteras en kort introduktion till karaktärisering.

Modellkalibrering och validering

Det kan sägas om modeller generellt att de är som mest användbara när de är väl kalibrerade och deras funktion är validerad. I denna inläggsserie presenteras en introduktion till kalibrering och hur den bör genomföras samt vilka parametrar som sannolikt kan behöva justeras för att få fram en välfungerande modell. Det ges även en kort introduktion till modellvalidering.

Simulering och resultattolkning

Simuleringar är det som kan anses vara den utredande delen av ett modelleringsprojekt där själva syftet med projektet och projektets frågeställningar undersöks. I denna inläggsserie presenteras en sammanfattning olika aspekter en modellerare måste ta hänsyn till vid simuleringsförfarandet, så som vilka scenarier som ska analyseras och hur de bör köras, vilka modifieringar som behöver göras till modellen och vilka resultat som bör sparas och presenteras för intressenter. Det presenteras också några typiska fallgropar i hopp om att dessa kan undvikas med ökad medvetenhet.