Om processmodellering

Processmodellering är ett kraftfullt verktyg som har använts inom avlopps-vattenindustrin ända sedan slutet av 1980-talet då den första modellen för kväveomvandlingen i aktivslamprocessen togs fram. I takt med utvecklingen av mer avancerade och kraftfulla datorer och stora framsteg inom forskningsfältet har modellerna som används för att beskriva olika processer inom avloppsreningsverken blivit allt mer noggranna, användbara och användarvänliga. I dagsläget finns det ett stort antal av olika delmodeller som sammantaget kan beskriva majoriteten av de processer som sker på ett avloppsreningsverk.

Processmodellering är idag vida spritt över hela världen, med användare inom forskningsvärlden, konsultbranschen och ute på reningsverken. Genomslaget i Sverige har varit begränsat främst till universiteten och akademin men i Nordamerika och andra delar av Europa har genomslaget varit mycket större, som ett exempel är det sällan att ett spadtag görs för att anlägga ett nytt reningsverk i USA innan en modell först har tagits fram för att visa hur reningsverket kommer att fungera. Erfarenheterna med processmodellering är många och modellerna som används är välbeprövade och deras funktion och effektivitet validerad många gånger över.

Genom att använda processmodeller är det möjligt att få en ökad insikt i hur reningsverkets olika delar fungerar utan att genomföra tids- och resurskrävande försök på det egna verket. Genom att använda modellering som ett verktyg är det möjligt att genomföra undersökningar som annars kan vara dyra, svåra eller potentiellt miljöfarliga att genomföra så som exempelvis:

Hur stora belastningsökningar klarar vi av utan att vi behöver uppgradera verket?
Går det att möta nya striktare utsläppskrav med föreslagna processändringar?
Kan vi tillgodose luftningsbehovet året runt om vi byter bottenluftarsystem?
Hur påverkas vattenreningen om vi börjar ta emot externt substrat till rötningen?
Vad händer med reningen om vi tar en linje ur drift för underhåll?
Kan vi minska luftningskostnaderna utan att förlora kvävereningen?

Användningsområden för processmodeller

Processmodeller kan sägas ha tre generella användningsområden: dimensionering, drift och utbildning.

Dimensionering
Traditionella tumregler för dimensionering må ge reningsverk som klarar av att rena vatten till en tillfredsställande kvalitet men måtten är ofta trubbiga och leder ofta till onödiga överdimensioneringar av både maskineri, såsom pumpar och luftningssystem, och anläggningar vilket kan bli en kostsam affär, speciellt för ett mindre kommunalt bolag. Med processmodellering är det möjligt att få fram mer detaljerat beslutsunderlag och information innan dess att större investeringar ska göras.

Drift
En välkalibrerad processmodell gör det möjligt att ta fram och optimera nya reglerstrategier som ytterligare kan effektivisera reningsprocesserna och minimera resursåtgången samtidigt som utsläppsvillkoren hålls. Varför inte använda ammoniumåterkoppling för att minska luftningskostnaderna?

Utbildning
Processmodeller kan också användas som verktyg för att utbilda ny personal i driften av reningsverket och ge dessa större insikter i verkets funktion utan oron över att något kan gå snett vilket kan ha olyckliga konsekvenser. Denna möjlighet kommer sannolikt att bli mer och mer aktuell i en bransch där mycket kunskap och erfarenhet kommer att gå förlorad i det kommande generationsskiftet.

Denna hemsida är byggd för dig som vill lära dig mer om nyttan processmodellering och är nyfiken på hur modellering fungerar i praktiken. Vi hoppas att denna resurs kommer att komma väl till hands. Klicka dig runt och lär dig mer om ämnet och kontakta gärna oss om du har vidare frågor gällande processmodellering vid avloppsreningsverk.